Litiumtiden är en konstnärlig gestaltning som utgår från upptäckten av grundämnet litium år 1818 på Utö. Konstverket är delat på mitten, en del är placerad vid Nyköpingsgruvan och en vid Hälsokällan. De binds samman av en vandringsled.

Du befinner dig vid gruvhålet där litium upptäcktes i ett petalitprov. Konstverkets andra plats är en hälsokälla där människor druckit det mineralrika vattnet för att ta del av dess hälsobringande egenskaper. 

I den globala energiomställningen har litium sedan början av 2000-talet blivit en av de viktigaste beståndsdelarna i batterierna som finns i den mesta av vår tekniska utrustning, vilka även är en förutsättning för eldrivna fordon.

Litium används också inom psykiatrin för att behandla bipolär sjukdom vilket påvisar en oskiljaktighet mellan människa och berg. Litium har förmågan att påverka levande organismers cirkadiska rytm. I ett kronobiologiskt experiment 1979 lyckades en grupp forskare förlänga det mänskliga dygnet med upp till 28 timmar genom ett kontinuerligt intag av litium. En desynkronisering som förebådade grundämnets potential som bärare av energi och transformation.

Konstverket kopplar samman två hål i marken med kroppen och gruvbrytning och pekar på vårt begär att som samhälle och människor bryta, konsumera och inta mineraler för att ta del av deras egenskaper.

Litiumtiden är uppdelat på två platser – Nyköpingsgruvan och Hälsokällan. För att uppleva konstverket i sin helhet är du välkommen att vandra den 4 km långa sträckan som knyter samman konstverkets två delar.